2023 - Senior forskningsspecialist Kristina Viktorsson
Stiftelsen Bernt Katinas Minne har beslutat att tilldela forskningsanslag för 2023 om 50.000 kr till dr/senior forskningsspecialist Kristina Viktorsson, Institutionen för onkologi/patologi, Karolinska Institutet för ett projekt med titeln ”Predicting brain metastasis in early-stage lung cancer by analyses of extracellular vesicles/nanoparticles in blood – discovery of biomarkers”.
Projekt startades 2023 och drivs av Kristina Viktorsson, tillsammans överläkare/professor Rolf Lewensohn vid Institutionen för Onkologi/Patologi, Karolinska Institutet samt Tema Cancer, Karolinska sjukhuset. I projektet jobbar även dr Petra Hååg, biomedicinsk analytiker Nupur Agarwal, dr Albano Cáceres Verschae, överläkare/professor Simon Ekman, dr/överläkare Luigi De Petris, doktorand/ST-läkare Asaf Dan samt docent Per Hydbring. Det är ett samarbetsprojekt mellan KI/Karolinska och forskargrupper vid Sheba sjukhuset i Tel Aviv (Tel Hashomer) (ledd av överläkare/professor Jair Bar och dr Iris Kamer) och universitet i Tel Aviv (ledd professor Iris Gat-Viks) där vi ska föra samman våra kliniska lungcancer kohorter och våra kompetenser inom analys av extracellulära vesikler/exosomer ur blod och bioinformatik. Målet är att skapa ett set av biomarkörer som kan mätas i exosomer ur blod och som kan användas för att förutsäga risk för tumörspridning till hjärnan hos patienter med tidig lungcancer.
Dr Viktorssons grupp jobbar med translationell lungcancerforskning med målet att hitta biomarkörer för lungcancer, dess svar på målsökande terapi samt nya terapeutiska angreppsätt. Icke-småcellig lungcancer är en av de tumörformer som skördar mest liv och för patienter med lungcancer är tidig diagnos viktig då chansen till längre överlevnad är större. Vid avancerad sjukdom och/eller eller där tumören spridit sig och satt dottertumörer, metastaser, har framsteg gjorts med precisionsterapi där målsökande behandlingar mot onkogena signalvägar har lett till förlängd överlevnad hos patienterna men där även terapi som syftar till att reaktivera immunsystemets attack mot tumören med hjälp av antikroppar, s.k. immune checkpoint inhibitorer utgör en viktig behandling. För tidiga stadier av lungcancer, där tumören inte spridit sig utanför lungan, används kirurgi, ensamt eller i kombination med kemo-och/eller strålterapi beroende på tumörens storlek. Här har man även börjat ge precisionsterapi eller antikroppar som ökar immunsystemets attack mot tumören som tillägg.
Även om man med kirurgi kan ta bort tumören återfaller en stor andel av patienterna i sin sjukdom antingen med en tumör i lungan eller också med spridd sjukdom till andra organ. Vi saknar idag möjlighet att kunna förutsäga vilka patienter med icke-småcellig lungcancer som löper risk att tidigt återfalla i sin sjukdom. Ett stort kliniskt problem är när lungcancern sprider sig till hjärnan, detta ses i ungefär 1/3 av alla patienter med icke-småcellig lungcancer. Att med biomarkörer kunna förutsäga risken för spridning av tumörsjukdomen till hjärnan skulle kunna leda till att man kan intensifiera uppföljningen av dessa patienter vilket i förlängningen kan ge ökad överlevnad men även belysa de signalvägar som driver tumörspridning till hjärnan vilket på sikt kan ge nya mål för terapi.
För att identifiera biomarkörer som kan förutsäga risk för spridning till hjärnan används blodprover som tagits från patienter med icke-småcellig lungcancer då de opererats för en tumör i lungan. Kristinas forskagrupp vid KI och forskargruppen vid Sheba sjukhuset i Tel Aviv har samlat in dessa samt kliniska data under en lång tid. Ur dessa blodprover isoleras en slags nanopartiklar/vesiklar som kallas extracellulära vesikler/exosomer och som tumören utsöndrar i blodet. Dessa nanopartiklar som tumören frisätter fungerar genom sitt RNA- och proteininnehåll som signalkomponenter mellan tumören samt omgivande vävnad. Det har tidigare visats att tumör-frisatta nanopartiklar i blod kan bidra till att skapa förutsättning för tumören att sätta metastas på vissa platser i kroppen. I det här projektet är målet att försöka hitta sådana signalkomponenter i tumör-frisatta nanopartiklar som kan bidra till att lungcancertumören sprider sig till hjärnan. Som ett första steg studeras nanopartiklarnas proteininnehåll för att försöka hitta proteinsignaturer som kan identifiera om patienten fått spridd tumörsjukdom till hjärnan, andra organ eller inte alls återfallit i sjukdom under en viss tidsperiod. Efter validering av dessa proteiner i nanopartiklarna är målet att kunna mäta ett set av biomarkörer i nanopartiklarna i blod från lungcancerpatienter som genomgått kirurgi för att på så sätt kunna identifiera de som har risk för spridning till hjärnan innan man ser sjukdomen med konventionell bildanalys. Parallellt kommer de signalkomponenter som hittas i tumörens nanopartiklar också studeras för deras betydelse för tumörcellers förmåga att överleva olika terapier och för migration/invasion när de odlas i cellkultur. Målet här är att i förlängningen kunna hitta signalkomponenter som kan utgöra ”targets” för ny terapi.
Detta specifika projekt stöttas genom anslag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) samt Israel’s Ministry of Innovation, Science, and Technology (MOST) inom ramen för utlysningen ”Lise Meitner Grants for Israeli-Swedish Research Collaboration”. Forskargruppen stöttas också av anslag från Cancerfonden, Radiumhemmets Forskningsfonder, Sjöbergstiftelsen samt Region Stockholm.
Ett stort och varmt tack till Stiftelsen Bernt Katinas Minne för deras forskningsanslag till vårt projekt kring tumör-frisatta nanopartiklar i blod som gör att samarbetet med gruppen i Israel kan intensifieras och arbetet ta ytterligare kliv framåt.